Livet  är bra underligt….

Ibland ska man behöva gå på nitar för att uppsakatta det som finns nära… Det är underligt att det är så… Synd bara att vissa landningar i verkligheten ska vara så fruktansvärt hårda och göra så jävla ont!

Inget ont som inte har något gott med sig… kan man ju säga i alla fall. Jag har stärkt de band som är viktiga och klippt de som inte är någonting värda! Och fy fasen vad skönt det var!!!

När man landar tungt som en sten är det skönt att ha vänner runt omkring som samlar upp spillrorna och sopar upp det som eventuellt hamnar utanför och lagar en igen. Såna vänner har jag, ganska många och jag är SÅ glad över att ni finns. Ni vet själva vilka ni är!! gamla som nya vänner! =)

Nu e jag på väg igen och fy fasen, passa er för att lura mig igen!!! Jag är stark och kommer inte gå på det tricket igen, aldrig mer några vackra tomma ord…

Nä nog med självömkan nu är det titta framåt som gäller och styrfart i alla fall, inte titta i backspegeln!

Jag är på väg och jag är stark!!!